För att en text ska upplevas som sammanhängande måste skribenten arbeta medvetet med sammanhang. Nedan ges exempel på tre sätt att skapa sammanhang i texten: progression, temaupprepning och sammanhangssignaler.
Progression Med hjälp av progression (egentligen temaprogression) tar skribenten med läsaren från en tanke till nästa genom att presentera något nytt (rema) sent i en mening, vilket sedan behandlas som känt (tema) i nästa mening. I de två exemplen nedan är känd information, som syftar tillbaka på föregående mening, skriven i fetstil.
Exempel 1
| När det gäller film- och videoproduktion skiljer man mellan animation med datorhjälp och animation där bilderna helt skapas i dator. Den förstnämnda typen används flitigt för massproducerad animation avsedd för TV-marknaden. Man kan t.ex. låta datorn beräkna ett antal rörelsefaser (s.k. mellanteckningar) mellan två bestämda ytterlägen som tecknats av en animatör. Resultatet ritas på papper och avfilmas på konventionellt sätt. | Inledningen av den andra meningen: ”Den förstnämnda typen” syftar tillbaka på ”animation med datorhjälp” i den första meningen. |
(Nationalencyklopedin, datoranimation. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/datoranimation (hämtad 2020-01-09))
Exempel 2
| Geopositionering innebär att geografiska koordinater från en GPS delas i form av metadata till digitala medier, t.ex. bilder, video, webbplatser, qr-koder, SMS- eller RSS-meddelanden. Metadatan kan även innehålla information om altitud och fel i positionsangivelsen. Mediet kan därefter spridas på olika sätt, t.ex. via sociala medier, karttjänster eller applikationer för utökad verklighet (se virtuell verklighet) som utnyttjar positionsinformationen. Den geotaggade informationen kan exempelvis visas på en karta eller utnyttjas i en mobilapplikation när användaren befinner sig i närheten av den geografiska koordinaten. | Inledningen av den andra meningen: ”Metadatan” syftar tillbaka på första meningens ”metadata”, och inledningen av den tredje meningen: ”Mediet” syftar tillbaka på ”digitala medier” i den första meningen. |
(Nationalencyklopedin, geopositionering. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/geopositionering (hämtad 2020-01-09))
Temaupprepning Temat upprepas, genom att man varierar ordvalet, dvs. man kan skriva om samma sak, men man använder andra ord. Se exemplen nedan.
Sir Isaak Newton -> Newton -> naturvetenskapsmannen -> han
Marie Curie -> fysikern och kemisten -> nobelpristagaren -> hon
Syftet med rapporten är att redogöra för framtagandet av ett larmsystem. Systemet ska kunna användas av privatpersoner i hemmet. Det ska även vara möjligt att bygga ut.
Fysik intar en särställning. Den genomtränger inte bara de andra naturvetenskaperna utan även de medicinska och tekniska vetenskaperna.
Sammanhangssignaler Med hjälp av olika sammanhangssignaler visar skribenten hur texten är uppbyggd logiskt. De kan signalera till exempel tillägg, tid, jämförelse, exemplifiering och sammanfattning. Se exemplet nedan.
Att skriva en text innebär inte enbart att föra samman ord till meningar utan även att skriva om och om igen. Inledningsvis kanske ett antal kärnmeningar formuleras, vilka sedan byggs ut med bland annat exempel. På samma sätt som en konstnär återkommer till sin tavla gång på gång, bör skribenten återkomma till sin text. Tidigt i skrivprocessen är det bra att fokusera på disposition och struktur, medan skribenten mot slutet kan se över språk och formalia, exempelvis stavning och referenser. Sammanfattningsvis är process ett nyckelord på vägen till en lyckad text.
Fler exempel på användbara ord hittar du här: Sammanhangssignaler.
Exemplen ovan kan synas självklara, men faktum är att sammanhang inte uppstår automatiskt i en text, utan skapas medvetet av skribenten.