Ett sätt att nå ut med sina åsikter till allmänheten och beslutsfattare är att skriva en debattartikel. Många forskare deltar i debatten genom att själva presentera sin åsikt och driva en tes, eller genom att bemöta vad andra forskare skrivit, i till exempel Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten eller Ny Teknik. Ibland skriver man ensam och ibland är man många som undertecknar debattartikeln.
För att få en debattartikel publicerad krävs en hel del. Bland annat ska det som skrivs ha nyhetsvärde och vara intressant för en bred målgrupp. Vidare ska det vara väl argumenterat, välskrivet och även konkret förankrat. Det är också bra om det som skrivs på något sätt är överraskande eller oväntat och uppfattas som spännande. Den eller de som skriver bör även ha kunskap, erfarenhet och kanske inflytande.
Vad är då nyhetsvärde? Det kan vara ett nytt initiativ eller förslag, nya forskningsresultat, en ny och originell idé, eller något som utmanar etablerade sanningar. Det kan också vara att en person med inflytande eller kunskap ändrar åsikt i en fråga eller ett avslöjande av en skandal.
Olika tidningar har olika krav på debattartikelns längd, angett i antal tecken, så det måste du kontrollera. De kan också ha andra önskemål som att du ska ringa dem innan du skickar in din text, eller att du inte ska ringa! Ibland är det tidningens redaktör som formulerar textens rubrik och ingress, men ibland ska du skriva ett eget förslag. All viktig information hittas på respektive tidning webbplats.
| Enligt Nils Öhman, redaktör för DN debatt, är följande problem vanligt förekommande i de debattartiklar som skickas in: – för lång och omständlig inledning – avsaknad av röd tråd, d.v.s. struktur saknas eller är otydlig – slutsatsen är otydlig – texten pekar inte ut en väg framåt – bakgrundsfakta tynger och bör flyttas till en faktaruta – texten är för abstrakt och konkreta exempel saknas – texten är för ämnesintrovärt. (Källa – seminarium: Vill du delta i den offentliga debatten? Chalmers, 29 september 2020) |
Hitta material och argument
För att hitta material eller argument till din debattartikel kan du använda retorikens klassiska frågor: Vem/Vilka? Vad? Varför? När? Var? Hur? Med hjälp av vad? Till exempel kan du ställa dig frågor av typen: När kan det bli aktuellt med fjärde generationens kärnkraft i Sverige? Var kan reaktorerna komma att placeras? Hur skiljer sig fjärde generationens kärnkraft från dagens?
Ett upplägg för texten
Hur ska du då lägga upp din text för att bli publicerad och läst? Följande upplägg kan användas.
| Inledande del | Rubrik (formuleras ibland av tidningen) Låt gärna tesen (åsikten) framkomma redan här. Här följer några exempel: Så kan framtidens flygresor rädda klimatet Vårt kärnavfall är en värdefull energiresurs Dags för Sverige att satsa stort på fossilfri vätgas Ingress (formuleras ibland av tidningen) Presentera ämnet och skribenten/skribenterna kort och koncist, så att läsaren vet vad texten ska fördjupa sig om, vem/vilka som skrivit (namn och titel, till exempel Chalmersforskaren N.N, eller N.N, vd för Volvo AB) och vad den/de som skrivit kan. Inledning Här ska läsaren utöver en kort bakgrund även få svar på varför det du skriver om är viktigt och varför läsaren ska bry sig. Det ska också tydligt framgå vilken din tes (åsikt) är. Undvik att tynga inledningen med alltför mycket bakgrund. Lyft istället eventuellt ut en del av bakgrunden till en faktaruta. |
| Huvuddel | Gå igenom ett argument i taget. Du kan börja på nytt stycke för varje nytt argument. Förslagsvis inleder du med ett starkt argument, men ditt allra starkaste kan du placera sist av dina egna argument. Utveckla ditt resonemang och kom ihåg att ge stöd för dina argument i form av till exempel statistik, beräkningar, och andra källor. Källor anges i den löpande texten och kan också ges som länkar, men bör inte följa ett referenssystem. Du kan exempelvis skriva ”I en rapport från IVL uppskattas den totala samhällsnyttan av en övergång från marin bunkerolja till LNG-drift, för de tolv fartyg med svensk anknytning som var i drift 2017, till cirka 185 miljoner kronor.” Innan du presenterar ditt sista och starkaste argument kan du ta upp ett motargument som du vet att du kan bemöta på ett bra sätt. På så vis visar du läsaren att du är medveten om att det finns flera sätt att se på ämnet och du förekommer också dem som inte tycker som du. |
| Avslutande del | Här kan du sammanfatta och upprepa det viktigaste. Försök också besvara följande fråga: Vem borde göra vad när? Vill du få läsarna att agera, försök då också få dem att känna att de vill agera. |
Tänk också på
Ytterligare några saker som är bra att komma ihåg när du argumenterar för din åsikt är:
- Använd diagram vid behov, till exempel för att visa på en utveckling över tid.
- Använd en faktaruta om bakgrunden riskerar att bli för tung att läsa.
- Kom ihåg att ge konkreta exempel och använd gärna liknelser för att göra abstrakta siffror lättare att förstå.
- Använd dig gärna av berättelser för att väcka känslor hos läsaren.
Läs mer om argument här.