Inledningskapitlet är kapitlet som klargör allt läsaren behöver veta för att kunna ta del av rapporten. Inledningen ska sätta in läsaren i ett sammanhang och tydligt redogöra för studiens syfte och utgångsläge.

I inledningen finns oftast följande

• Rapportens syfte 
• Den frågeställning som ligger till grund för studien
• En tillräcklig och relevant bakgrund

Många gånger finns också avgränsning, problemformulering och ett kortare metodavsnitt.

Inledningen är rapportens öppning

En av de viktigaste funktionerna i inledningen är att sätta in läsaren i ett sammanhang. Rapportens första meningar ska visa på det stora sammanhanget och syftar till att leda läsaren till studiens syfte och frågeställning. Det ska vara en kort bakgrund som underlättar förståelsen av rapportens syfte. Börja med någon form av ”öppning” eller mer generell ingång. Vägen från denna inledande bakgrund till studiens specifika syfte bör inte vara för lång.

I exemplen nedan visas några olika ingångar till väl avgränsade studier.

Exempel på inledande rader i rapportens bakgrund	Typ av öppning
I ett vanligt storkök idag är den totala energi-användningen 173 800 kWh/år (Belok, 2015). Det motsvarar ungefär lika mycket energi som hela byggnaden i övrigt använder. Enligt Belok (2015) som är Energimyndighetens beställargrupp för lokaler, skulle Sveriges kommuner kunna spara upp till 127 miljoner kronor genom att energi-effektivisera alla storkök. Niemi, P., Samuelsson, E. (2016) Återvinning av kondensvärme från kylmaskiner i skolkök – Kartläggning av tillgång och behov .(Examensarbete Chalmers tekniska högskola, Inst. för bygg- och miljöteknik)	Den här inledningen börjar med ett påstående om hur saker och ting förhåller sig idag, med avseende på den aktuella frågan.  Att på det här sättet beskriva en ”situation” i inledningen kan vara effektivt.
Urban water systems play an important role in sustainable development in that they meet a fundamental need of people: access to drinking water and sanitation. In the immediate future, it is extremely important that these services become available to all people. From a longer-term perspective, it is equally important how these services are made available, so that they can be sustained for future generations. Palme, U., Tillman, A-M. (2008) Sustainable development indicators: how are they used in Swedish water utilities? Journal of Cleaner Production Vol 16. Iss. 13	De första raderna i den här inledningen visar hur den specifika fråga som avhandlas förhåller sig till de stora viktiga frågorna inom ämnet.
Lithium ion batteries are being widely studied due to their widespread application in portable electronic devices. The performance, safety and environmental impact of a battery depend on the materials used to make the anode, cathode, electrolyte and separator but so far less attention has been paid to simplify the battery production process [1–5]. Developing processes which will allow to reduce the number of production steps as well as more efficient materials use will result in both economic and environmental benefits. Shirshova, N., Johansson, P., Marczewski, M.J. (2013) Polymerised high internal phase ionic liquid-in-oil emulsions as potential separators for lithium ion batteries. Journal of Materials Chemistry A. DOI: 10.1039/C3TA10856B	Den här inledningen ringar in tidigare forskning om ämnet i fråga. (Vanligare i artiklar än rapporter).
Trä har i hundratals år varit Sveriges viktigaste byggnadsmaterial (Träguiden, 2015). Förr byggdes många svenska städer helt i trä där bostäder värmdes och lystes upp av öppna eldslågor. I kombination av dåligt förebyggande brandskydd och släckande brandförsvar var brandrisken stor, vilket vid flera tillfällen resulterade i att stora delar av hela städer brann ner. På grund av brandrisken instiftades år 1874 en lag i Sverige om att det var otillåtet att bygga trähus med fler än två våningar (Widman, 2012). Det ledde till att utvecklingen av träbyggnadsteknik avstannade och alternativa byggnadsmetoder och material började utforskas. Stål- och betongstommar blev vanligare och byggnader började utformasmed större variation i storlek och form. Lagen om att bygga med trä i högst två våningar upphörde att gälla år 1994 och det blev återigen tillåtet att bygga högre flervåningshus i trä, nu utan begränsning. Ahrens, H., Bergfeldt, F. Cronemyr, N. Hällerstål, E. (2015) Brand-säkert byggande i framtidens samhälle Att bygga höga hus i trä (Kandidatarbete Chalmers tekniska högskola, Institutionen för bygg- och miljöteknik)	I den här rapporten ges en historisk tillbakablick som bakgrund och öppning.