Innehållet i en rapport eller artikel kan ordnas på olika vis, enligt olika så kallade dispositionsprinciper. Dispositionsprinciperna har beskrivande benämningar såsom tematisk, kontrastiv, kronologisk, emfatisk disposition m.fl. och utnyttjas efter funktion. Det går med andra ord inte att säga vilket som är rätt sätt att disponera akademiska rapporter. Det som avgör hur innehållet ska disponeras är innehåll, syfte och texttyp i en intrikat relation.
Innehållet i rapporten ska disponeras så att det gynnar läsningen. Det betyder att du sällan återger information i den ordning du samlat in den. Om du t.ex. läst elektroniska källor först och sedan tryckta böcker är det inte säkert att det bästa är att återge innehållet i den ordning du läste dem. innehållet ska kategoriseras, grupperas och återges på ett logiskt vis.
Rapportstruktur enligt IMRaD
Det finns olika sätt att ordna innehållet i en rapport. Variationen beror på vilken disciplin du skriver inom, t ex kemi, datateknik, eller teknisk fysik. Det beror också på vilken typ av undersökning eller laboration som ska presenteras i rapporten. Många rapporter, men långt i från alla (!) inom teknik och naturvetenskap följer emellertid en grundläggande struktur som brukar kallas för IMRaD, som är en akronym som står för ”Introduction, Method, Results and Discussion”.
IMRaD-dispositionen är en enkel indelning där ett ämne först introduceras varefter det redogörs för hur studien har gjorts (metod). Därefter redogörs för resultatet och slutligen diskuteras studien. I:et i IMRaD, Introduction, ska i förstås som både inledning och introduktion till ämnet, d.v.s. ett inledningskapitel och ett efterföljande kapitel med någon form av teorigenomgång eller litteraturöversikt.
Inledningen är ett slags ”läsarservice” med flera viktiga funktioner såsom frågeställning, syfte, och avgränsning. Men före inledningen får läsaren annan viktig information genom titelsidan, sammandraget (”abstract”), innehållsförteckning, och eventuellt förord och ord- eller termlista. Metodavsnittet kan utformas på olika sätt (oftast beroende på studiens karaktär) men dess huvudsakliga funktion är naturligtvis att redogöra för hur du gick tillväga, d.v.s. vad du gjorde och varför du gjorde just så. I resultatkapitlet presenteras resultatet av studien på ett överskådligt vis och i bearbetad form, ofta med hjälp visuell information i form av tabeller och figurer. I diskussionskapitlet diskuterar du resultatet mot bakgrund av andra resultat/tidigare forskning och utvärderar och tolkar det, och i den avslutande delen lägger du fram en slutsats eller rundar av på annat sätt. Samtliga studier har en tydlig teoretisk förankring, ett slags plattform som hjälper läsaren att förstå dina antaganden, resultat och diskussion på det sätt som du avser. Teoridelen kan placeras både före och efter metodavsnittet.
IMRaD avser funktioner i texten och motsvarar inte (nödvändigtvis) kapitelrubriker. Här finns ett exempel på innehållsförteckningar med IMRaD-struktur med funktions- respektive innehållsrubriker.